Presenttröjan Riddari som jag stickade sommaren och hösten 2014 kom i retur i det här skicket en dag i vintras. Mitt fram hade tröjan fått närkontakt med en konståkningsskridsko eller två. Kunde jag möjligtvis laga den? Ett sätt vore att dra upp hela bålen och sticka om den - då jag stickat tröjan uppifrån och ner men det skulle ju ta ganska lång tid.
Jag gjorde istället så att jag plockade upp några maskor och stickade en liten lapp som jag sydde fast så osynligt jag kunde - inte helt perfekt men det gick fort och ägaren blev nöjd. Efteråt tänkte jag att det nog skulle gått att förfina lagningen lite mer utan att det skulle behöva ta jättelång tid genom att jag plockat upp maskor, tagit av tråden en bra bit bort och trätt in tråden för varje nytt varv mellan varven i tröjan. Jag tror att det skulle blivit lite osynligare då.
Här ligger tröjan i all sin prakt och påminner mig om hur roligt det var att sticka med Lettlopi - det måste jag göra igen!
4 kommentarer:
Bättre än min brutala trestegs-sicksack! Kul att du följer mina ufon, imorgon får jag ny stickmaskin så vi får väl se om ufo-ambitionerna överlever... Igår fick jag positivt besked från Lund, så vi ses i augusti!
Måste korrigera förra kommentaren för det lät lite konstigt: jag tycker lagningen blev bra!
Syns ju knappt! Har annars en gammal bok med lagningar här hemma där de plockar upp maskor på vardera sida om hålet och låter stickan sitta kvar på lodrätan. Innan varje vändning stickar man ihop sista maskan på stickan med den upplockade maskan. Blir så gott som osynligt det med (jag har testat) men spar tid eftersom man inte behöver sy lika mycket. Längst ner (eller upp beroende på vilket håll man stickat från) syr man bara ihop med kitchener...
Snygg lagning! Roligt att du fick laga den istället för att bara tänka att tröjan var förstörd och lägga bort den. Nytt liv åt en fantastiskt fin tröja! Håller med dig om att det är kul att sticka i Lettlopi!
Skicka en kommentar